Inlägg taggade ‘vecka 37’

Vändningsförsök

Taggar

, , ,

Dela

Idag var det dags för vändningsförsök. Vi skulle vara på Karolinska redan klockan 8.00 på morgonen vilket strulade till våra rutiner med Alice ganska rejält. Alice morfar fick komma hit och ge henne frukost, klä på henne och roa henne en stund innan det var dags att gå till förskolan. Tur att man har en familj som ställer upp med kort varsel. Det blev såklart jättesorgligt när vi skulle gå och Alice ville också ha jacka och skor så att hon kunde följa med oss, riktigt hjärtskärande. Men morfar rapporterade att hon hade lugnat ned sig efter två minuter och att lämningen på förskolan hade gått utmärkt, Alice skulle måla och det älskar hon, ibland måste man ha lite flyt. Fasar lite för hur det ska gå under BB-tiden som ligger runt hörnet.

I alla fall så var vi på plats klockan 8 men fick inte komma in förrän närmare 8.30. Lite bittert när man gått upp så himla tidigt, men de är väl underbemannade och har massor att göra. Väl inne i rummet fick jag lämna ett urinprov och byta om till den otroligt sexiga sjukhusskjortan (eller vad det nu är för plagg?) Sen fick jag lägga mig på en brits och en barnmorska kände hur barnet låg, hon tryckte och klämde mer än jag någonsin skulle våga, det gjorde inte ont men kändes lite läskigt. Hon tyckte att lillebror verkade ligga precis som han ska, med huvudet nedåt, men gjorde även ett ultraljud. Jodå, huvudet verkade ligga nedåt, men en läkare skulle också få göra en bedömning. Innan vi fick träffa läkaren fick jag ligga med CTG-mätare och en saturationsmätare i 30 minuter.

0186755631047e59d336cd94b264a2b794aabc04b0

En mag-selfie!

Läkaren konstaterade samma sak som barnmorskan och avblåste vändningsförsöket. Tydligen kan den här typen av komplikation uppstå hos en del omföderskor och det finns egentligen ingenting man kan göra. Han var dessutom väldigt rörlig därinne och inte alls särskilt svår att flytta på så han skulle kunna vända på sig flera gånger om vi har otur. Inte det minsta fixerad.

Nu avvaktar vi fram till förlossningen, med tätare besök hos barnmorskan för att hålla lite koll på hur han ligger, och ligger han i säte när förlossningen drar igång försöker man vända honom en sista gång. Fungerar inte det sista vändningsförsöket så blir det snitt. Jag ska också åka in tidigt i värkarbetet för att kolla hur han ligger, så nu är det två punkter i min förlossningsjournal som säger att de inte ska avvisa mig till något annat sjukhus utan istället låta mig komma in tidigt.

Kändes skönt att slippa den där vändningen, men samtidigt lite jobbigt att han kan snurra omkring som han vill där inne. Hoppas på att barnmorskan snart kan säga att han fixerat sig så att jag kan slappna av lite innan förlossningen.

Vecka 37 och vändningsförsök

Taggar

, , , , , ,

Dela

Nu är vi inne i vecka 37, sluttampen. Nu kan ju faktiskt lillebror titta ut närsomhelst. Igår hade jag en massa sammandragningar, ont i ryggslutet och väldigt besvärliga fogar. Benen och fötterna har börjat svullna nu också så jag känner att bristningsgränsen för vad jag orkar med är myrsteg ifrån nådd. Det hjälper inte att jag sover dåligt och delar säng med både man och dotter större delen av nätterna. Alice vill ligga emot mig och känner efter att jag är där med en liten hand mellan varven, oftast genom att krafsa mig lite i nacken. Egentligen tycker jag att det är supermysigt och har ingenting emot att hon sover i vår säng, men det blir lite knepigt när hon råkar sparka till mig i magen titt som tätt och jag egentligen skulle behöva en större säng än vanligt, inte tvärtom. Det är verkligen en blåval som ”vänder” (snarare kastar) sig i sängen om nätterna nu när magen är så stor och just momentet att vända sig i sängen gör fruktat ont i fogarna.

Idag har jag mått lite bättre, mindre sammandragningar och överlag inte mått lika dåligt. Jag var inne för en extra kontroll hos barnmorskan i förmiddags för att se så att lillebror fortfarande ligger med huvudet nedåt. Men busig som han är ligger han nu istället typ på tvären därinne. Typiskt! Jag som önskade att barnmorskan skulle säga att han nu är fixerad och redo. Så nu blev det istället bråttom med vändningsförsök som är inbokat redan till i morgon bitti. Till råga på allt hade han dessutom väldigt hög puls under besöket så vi fick återkomma efter ett besök hos labbet där jag skulle lämna ett urinprov för misstänkt urinvägsinfektion. (Hur kan en person dra på sig så många komplikationer som mig??) I alla fall hade han lugnat ned sig när vi kollade hjärtljuden en stund senare och vi fick tillåtelse att åka hem. Ännu en extra kontroll inbokad på torsdag efter vändningsförsöket för att se så att han ligger som han ska. Men egentligen förstår jag inte vitsen med det hela, lillebror är ju uppenbarligen en akrobat därinne som vrider och vänder sig som han vill, så vad är det som hindrar honom från att vända sig i morgon kväll även om vändningen lyckas? Om vändningsförsöket misslyckas så är det kejsarsnitt som gäller, antar att jag måste börja förlika mig med den tanken.

Från och med nu betraktas fostret som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas. Det väger ungefär 3 kilo och är cirka 48 centimeter långt, men det skiljer sig mycket mellan olika barn. Fostret tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten. Ändå är lungorna de sista organen som mognar.

Det kan vara dags när som helst nu, men ta det lugnt. Många går längre än 40 veckor, särskilt förstföderskor. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Om du väntar tvillingar kan det vara dags att föda nu. Vecka 36 till 37 är genomsnittslängden för en tvillinggraviditet.

Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån. Brösten producerar redan råmjölk. Bäckenet är utvidgat. Den allra sista tiden kan gravida kvinnor få svårt att sova. Kanske kan man se det som en förberedelse inför alla vakna nätter som väntar tillsammans med bebisen.

Källa: 1177.se