Arkiv för mars, 2018

Jakten på Bulbasaurs

Taggar

, , , ,

Dela

Idag tog vi oss en rejäl sovmorgon. Särskilt med tanke på att vi också ställde om till sommartid i natt. Efter en sen frukost gav vi oss ut på Pokémonjakt. Idag var det Bulbasaur event i Pokémon Go vilket innebar att just Bulbasaurs var lätta att hitta. Vi åkte till Hässelby slott och vandrade omkring. Vi hittade en hel del Bulbasaurs på vår expedition och njöt av vårsolen.

Väl hemma började jag påskpynta eftersom helgens firande nu är över. Så nu är vi redo för påsk! Linas matkasse kom med veckans matkasse och vår specialbeställda påsklunch som vi ser fram emot. 

Alice bestämde sig dock för att allt var tråkigt och försvann upp på övervåningen. Vi tyckte väl både jag och Björn att det var lite misstänkt tyst där uppe, men det har senaste tiden inneburit lek med vatten vilket ingen av oss orkade ta tag i. Efter en stund kommer Alice ner för trappan och visar surt upp sin nya frisyr som hon stylat själv i badrummet! Tur att hår växer ut igen, men det här kommer nog att ta sin tid. Alice ångrade sig ganska snabbt och sen var det sprutande tårar här hemma en lång stund. Hoppas att vår privata frisör kan snygga till det lite. Hon har lovat att komma över på tisdag och se vad hon kan göra. 

Kalas för Erik!

Taggar

, , , , ,

Dela

Idag har vi haft kalas för Erik. Min sida av familjen har varit här och firat tillsammans med oss. När Alice fyller år kommer Björns sida av familjen och firar barnen. Fördelen med att barnen fyller år nära varandra är att kunna dela upp firandena på det här sättet så att alla får plats och det blir mindre rörigt.

Erik har länge sett fram emot sitt kalas och har i veckan hjälpt mig att baka sockerkakståg och tårtbottnar. En regnbågstårta kom vi överens om att baka till kalaset.

Nu har vi två nöjda barn här hemma som sitter och spelar sitt nya Pokkén Tournament DX som är ett Pokémonspel till spelkonsolen Nintendo Switch. Deras första egna tv-spel.

Erik 4 år!

Taggar

, , ,

Dela

Grattis Erik 4 år! Tänk att han redan har hunnit fylla 4 år vår lilla kille. När pappa Björn kom hem från jobbet hade vi lite paketöppning. Men det är i morgon som det är kalas här hemma. Ikväll ska vi gå och lägga oss tidigt för vi är helt slutkörda allihopa efter den här veckan. Så hoppas vi på att vara väl utvilade inför i morgon.

Barnläkarens utlåtande

Taggar

, , , ,

Dela

I måndags var jag på Astrid Lindgrens barnsjukhus med Alice för ett sista besök på neonatalavdelningen. I höstas fick vi gå till en barnpsykolog och en sjukgymnast där det gjordes en massa övningar med Alice för att utvärdera eventuella skador hon fått vid förlossningen. Det här läkarbesöket vi var på i måndags skulle sammanfatta dessa två tidigare besök. Lite nervösa var vi ändå, jag och Björn, inför denna slutgiltiga bedömning.

Under Alice första levnadsår oroade jag mig väldigt mycket, hade sömnsvårigheter, svårt att lämna henne ifrån mig och behövde hjälp av psykolog för att bearbeta det som hände under och efter förlossningen. Men nu snart 6 år senare, oroar vi oss inte över att det skulle vara något fel på vår underbara tjej. Det är klart att vetskapen om alla komplikationer hon hade där i början gjort att man alltid hållit lite extra koll på utvecklingsstadier och liknande. Turligt nog har hon ju alltid varit tidig med det mesta, hon satt upp tidigt, gick tidigt, hade tidigt ett stort ordförråd, är social, är väldigt empatisk, har stor fantasi, och är alltid i farten osv. Men vi är hennes föräldrar och kanske är det någonting som vi inte ser?

Besöket visade sig verkligen bli vårt sista möte och Alice är nu utskriven och ”godkänd”. -Nu gör vi slut. Sa läkaren innan vi gick och gav Alice en sjukhusnalle att ta med hem. Jag kan fortfarande inte fatta att det är över. Jag undrar ifall jag någonsin kommer att på riktigt fatta det?

Surt

Taggar

, , , , ,

Dela

Minst sagt surt känns det när man får ställa in allt det där roliga man planerat för helgen. Extra surt känns det när man dragit hem skiten från jobbet. Sjukdomar är en stor nackdel med mitt yrke och det känns faktiskt inte rättvist när karensdagarna svider i plånboken bara för att föräldrar inte håller sina sjuka barn hemma. Jag säger inte att alla föräldrar lämnar in sina sjuka barn på förskolan, men det räcker ju med att någon eller några gör det för att smittan ska sprida sig till både andras barn och personalen sen så är den onda cirkeln igång. Ett virus som hade kunna stoppats i den enskilda familjen kommer nu att pågå i veckor på förskolan och hemma hos flertalet familjer som dessutom bär med sig det till sina arbetsplatser osv. Jag vill faktiskt dra det så långt som att kalla det ett samhällsproblem, särskilt i ett samhälle där sjukfrånvaro konstant ifrågasätts, den ska föras statistik över och såklart åtgärdas.

Det lustiga är att när vi pratar om barn som fortfarande går i förskolan så har vi i Sverige rätt att vabba. Men jag är övertygad om att press ifrån arbetsplatser är en av anledningarna till att sjuka barn lämnas på förskolan och olika smittor sprids som en konstant tsunami genom förskolorna oavsett om det är en förkylning, mask i magen, magsjuka, löss, höstblåsor m.m. Men sjukdomar florerar ju hela tiden tänker du kanske?  Tro mig – ett kontorslandskap eller tunnelbanan spelar inte ens i samma liga när det kommer till smittspridning. Jag antar att din kollega har vett nog att hosta och nysa i armvecket, inte i din mat eller rakt i ditt ansikte? Jag tror inte heller att din sjuka kollega suger lite på häftapparaten för att sedan låta dig ta över sugandet? Smittspridningen av löss och framförallt mask i magen vill jag inte ens gå in på. Tro mig – det vill inte du heller att jag ska göra. Att barnen skulle må bra av att öka sitt immunförsvar är nog den dummaste ursäkten av alla, vi har inte bemanning nog inom förskolan för att ta hand om sjuka barn som oftast kräver extra omsorg. Har ni hört talas om förskoleupproret? Jag går till min arbetsplats för att undervisa barn, det är mitt jobb. Jag går inte dit för att ta hand om sjuka barn som inte har ork nog att delta i vår verksamhet.

Vi kan ju också konstatera att jag faktiskt själv har barn som går i förskola. Vi försöker ta vårt ansvar och vabba när barnen är sjuka. Det är inte roligt att komma tillbaka med sitt barn till förskolan och direkt möta ett hostande barn som har tjockt snor rinnandes ända ned på hakan. Det är ju som att titta in i en spåkula och se framtiden för sina egna barn nästa vecka. Jag kan alltså se smittorna ur perspektivet som förskollärare men också som förälder och ser samma problematik. Ingen vinner på det här! Varför kan vi inte bara ta vårat ansvar som föräldrar? Alla skulle vinna på det eftersom det skulle bli mindre sjukdomar överallt i samhället.

Erik har förkylningsastma och en vanlig förkylning kan göra att han hamnar på sjukhus. Har inte han samma rätt som alla andra att få gå i förskolan? För som det är nu så har han inte samma möjlighet som alla andra att ta del av undervisningen som sker i förskolan eftersom har är så mycket sjuk. Han är mycket sjuk för att andra föräldrar väljer att lämna sina sjuka barn på förskolan.

Så av mitt surmulna inlägg kan ni nog gissa att min helg inte blev som jag hade tänkt mig. Jag och Björn skulle egentligen haft barnvakt under lördagskvällen och gått ut på stan med mina bröder och deras flickvänner och umgåtts över en trevlig middag. Vi som så sällan har barnvakt för att göra trevliga saker för oss själva blev snuvade på det och det är absolut inte första gången.