Taggar

, , , , ,

Dela

Ja, jag är fortfarande gravid. Suck!

Allt är fixat här hemma, det är städat, all vår tvätt är tvättad, allt vi behöver till lillebror är framtaget och införskaffat, BB-väskan är packad. Men ingen bebis i sikte. Natten mellan torsdag och fredag fick jag förvärkar vid 5 på morgonen och kunde inte somna om. De var hyfsat täta och jag började faktiskt tro att det hela hade satt igång. När vi gick upp på morgonen höll de i sig och jag ringde mamma och pappa för att förvarna lite försiktigt, avbokade även min lunchdejt med Carro. Efter frukosten blev värkarna svagare och mindre regelbundna, lagom till lunch var de helt borta. Känner igen det här ifrån förra graviditeten, hade förvärkar två nätter innan det drog igång på allvar.

I natt trodde jag att det hela skulle upprepa sig och var till och med lite nervös när jag gick till sängs. Men i natt kände jag bara två värkar totalt, vid två olika tillfällen. Den ena väckte mig och den andra fick jag efter det rutinmässiga nattkisseriet. Sen hände det inget mer. Typiskt!

Jaja, han kan ju knappast stanna där inne för alltid. Men jag kan inte hjälpa att känna lite oro för att historien ska upprepa sig med lång förlossning, värksvaghet och komplikationer. Jag som har lyckats förtränga de tankarna hyfsat bra hittills. Jag vill inte heller att han ska ligga därinne och gotta sig för länge och bara lägga på sig en massa extra vikt. Nytt besök hos barnmorskan på torsdag, då blir det tydligen också ett ytterligare ultraljud att inboka på KS om han inte kommit ut tills dess. Åh, jag vill inte snittas eller bli igångsatt, bara kom ut nu lillebror!!!