Taggar

, ,

Dela

Helgen blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Under fredagskvällen blev Erik sjuk, hostade, rosslade och verkade ha ansträngd andning. Vi var fortfarande kvar i Uttervik hos Björns föräldrar och vi hade planerat att stanna kvar över helgen också. Jag kunde knappt sova alls under natten av rädsla för att han skulle sluta andas helt, hans lilla bröstkorg andades fort och reste sig högt vid varje andetag. Han pep och grät om vartannat hela natten och ville inte äta. På morgonen var han blek och grå. Då fick jag lite panik och kände att det nog var dags att ta oss till någon form av akut. Vi hade inga alvedoner med oss till honom och näsfridan samt febertermometer hade jag lämnat hemma, sjuk blir man ju inte på semestern! Vi åt i alla fall frukost och bestämde oss för att ge honom en chans att vakna och äta. Efter väldigt mycket pulande lyckades jag ändå amma honom lite. Övrigt sällskap åkte ned till stranden för att paddla kanot medan vi försökte utvärdera situationen.

Till slut bestämde vi oss, efter överläggning med vårdguiden, för att packa in barnen i bilen och åka in till akutmottagningen vid Nyköpings lasarett. Där blev vi väl mottagna även om både våg och saturationsmätare för barn var trasiga. Man konstaterade att han hade feber och vi fick ganska snabbt komma in i ett eget rum för att vänta på barnläkare. Alice var supergullig med Erik, låg bredvid honom och höll honom i handen en stund. Det var mycket meck med saturationsmätare, men tillslut fick de ändå fram värden de var nöjda med. När barnläkaren undersökte Erik konstaterade hon att det lät rossligt och ordinerade någon form av adrenalingas. Vi blev flyttade till ett större rum och Erik fick ligga på en säng och andas in gas vid två tillfällen med en kvarts mellanrum, sen blev vi förflyttade till det lilla rummet igen i väntan på att få träffa barnläkaren igen. Hon skickade hem oss och hoppades att det nu skulle bli bättre, men ville att vi skulle åka in igen om det blev sämre eller vi upplevde att han behöver hjälp med andningen.

bild (1)

Det är bra att ha en storasyster som tröstar en när man är sjuk!

När vi var klara träffade vi de andra på en restaurang i Nyköping för att få i oss lite mat. Den goda maten och glassen bjöd Björns föräldrar på, tack ännu en gång!

Vi upplevde inte att Erik blev särskilt mycket bättre av gasen han fick andas in och vi hade ännu en jobbig natt även om vi fick lite mer sömn. Under söndag förmiddag var Erik ganska pigg ändå även om han lät förskräckligt, han åt som han skulle och hade fått tillbaka sin fina färg. Vi hade en trevlig förmiddag och fick äntligen prata lite med Ola och Carro. Alice badade badtunna hela förmiddagen och var superlycklig, det kändes skönt att hon ändå fick roa sig lite mitt i all oro. Eftermiddagen spenderade vi i bilen på väg hem med vårt pick och pack.

Erik har sakta blivit lite bättre och vi hoppas på att det har vänt helt nu och att han ska bli frisk om ett par dagar. Usch, vad orolig man blir när ens barn blir sjuka, det gör ont ända in i själen!