Taggar

, , , , ,

Dela

Igår startade den totala utförsäljningen av Barnens hus som har begärt sig själva i konkurs. Jag och Alice begav oss till Barkarby för att försöka fynda. Vi kom ca. 20 min innan öppning och trodde att vi var ute i god tid, vi kanske inte skulle hamna först i kön men inte sist heller. Jag menar så många kan det ju inte vara som är intresserade av detta? Och hur många kan det vara som är hemma mitt på dagen en onsdag?

Tydligen är det extremt mycket människor hemma! Kön började utanför parkeringen och för er som inte vet så är parkeringen stor. Jag och Alice köade i 2 1/2 timme innan vi fick komma in. Alice var helt otroligt duktig som knappt gnällde trots att jag hade glömt packa både förfriskningar och tilltugg. Värre var att jag hade glömt packa gosekaninen vilket resulterade i ett jobbigt insomnande när det var tid för vilan. Jag kunde verkligen inte i min vildaste fantasi tro att det skulle vara så lång kö, och ju längre man stod ju svårare blev det ju att ge upp eftersom man redan stått så länge och tänkte att snart, snart är det vår tur att få komma in.

Till slut blev det i alla fall vår tur att få komma in. Vi plockade ihop några saker som jag hade tänkt köpa och som faktiskt fanns kvar, sen insåg jag att kön ringlade igenom precis hela butiken. Vi ställde oss i kön och jag tänkte att jag alltid kunde plocka på mig saker från min plats i kön allt eftersom den skulle ringla framåt. Men vi står där, väntar, väntar och väntar. Kön rör sig knappt en centimeter på 20 minuter och då får jag fullständig panik. Inser att jag kommer vara tvungen att stå även i denna kö ca. 2 timmar innan vi kommer ut och nu var det redan lunchtid, både Alice och jag kommer kollapsa innan vi ens kommer till kassan. Jag står där och får ont ända in i själen, vill nästan gråta. Nä, nu ger vi upp! Allt vi fick med oss var en gratis Baby Box. Suck! Jag var besegrad.

Vi åkte direkt hem och jag inser till min stora lättnad att jag sluppit p-böter trots att vi varit borta närmare 3 timmar utan att sätta p-skiva. Alltid något. Väl hemma äter vi potatis och fiskpinnar med ärtor och remouladsås. Mums!

Med nya krafter i kroppen hämtar jag och Alice mormor och gör ett nytt försök vid Barnens hus i Infra City, den här gången utrustade med en varsin glass och juice. Nu tog kön bara en timme och inne i butiken var kön inte särskilt lång eftersom deras kassor var mycket effektivare än den ända de hade öppen i Barkarby. Vi strosade runt närmare en timme där inne och plockade en hel vagn full med saker. Våtservetter, ett lucianattlinne, en bygel till vår Baby Jogger, bestick till Alice, en leksaksspis som Alice ska få i julklapp och lite annat smått och gott. Eftersom Alice skött sig exemplariskt hela dagen fick hon en jättelåda med Duplo. Mer specifikt Duplo Safari 6156 med massor av safaridjur, gubbar, fordon och klossar. Hon kanske inte fattar att det var en belöning men hon tycker väldigt mycket om sina nya djur och fordon.

Skönt att vi lyckades fynda en del i alla fall efter så många timmars köande under en och samma dag.