Taggar

,

Dela

I morse gick min farmor bort. Jag har haft turen att få ha både min farmor, farfar, mormor och morfar i mitt liv fram tills idag. Farmor är förutom min gammelmormor, som dog när jag var fyra år, den första i min närhet som gått bort. Hon var också äldst av oss alla och skulle fyllt 93 år i sommar. Senaste åren har hon pendlat mellan sitt hem och sjukhusen, ett tufft och jobbigt slut på livet som jag gärna hade besparat henne. Så min sorg är väldigt blandad, jag tror att det här var vad hon ville, men självklart är det alltid sorgligt när någon som betytt så mycket är borta ur ens liv för alltid.

Jag är glad att hon var min farmor och jag kommer alltid att minnas henne ur ett barns ögon där hon berättar om alla bus min pappa hittade på när han var liten, hur hon alltid bjöd oss på hembakat fika och spelade Svälta räv med mig på altanen ute på landet. Tack lilla farmor för att du fanns och för alla minnen du gett mig!

Gamla foton (Ida)_editfarmor_0011

1984

DSC00013_editblog_

2012