Arkiv för oktober, 2012

Alice dop

Taggar

,

Dela

Många har efterfrågat bilder ifrån Alice dop. Nu har jag äntligen fixat ett bildspel!

Tack ännu en gång till alla er som förgyllde Alice dag.

Här händer det grejer!

Taggar

, , ,

Dela

Här hemma händer det massor just nu. Alice har lärt sig sitta. Det ser så gulligt ut när hon sitter på mattan och leker med sina leksaker. Men inte nog med det, hon kryper! Eller typ, hon mer krälar, men fort går det och hon är överallt. Idag har jag roat mig med att rensa i vardagsrummet eftersom Alice vill känna och smaka på allt. Särskilt intressanta är de där sakerna som hon inte får leka med.

Häromdagen upptäckte Björn att Alice fått sin första tand och igår kom den andra tanden. Ojojoj, allt på samma gång.

Vi har det lite bökigt på nätterna just nu, men det kanske inte är så konstigt med tanke på hur mycket som händer för Alice just nu.  Men det är sååååå roligt att se henne utvecklas och hennes mamma och pappa är jättestolta.

Mammaträff

Taggar

, , , ,

Dela

Idag var jag och Alice på BVC med föräldragruppen eller mammagruppen som jag säger eftersom den består av endast mammor. Trevligt att få prata lite med andra mammor med barn i samma ålder som Alice. Alice verkade trivas tillsammans med de andra barnen, skrattade och ”pratade” massor. Vi pratade om mat- och sovrutiner vilket är ganska passande eftersom vi precis börjat introducera välling för Alice.

När vi började med Välling till kvällsmål för lite mer än en vecka sedan kändes det ganska hopplöst eftersom hon blev rasande varje gång vi skulle mata henne med Välling. Ett tag där började hon smaka bara en droppe under protest vid varje måltid för att hon trodde det var Välling. Men så igår kväll tog hon flaskan utan några som helst protester. Otroligt, bara sådär! Så jag utmanade ödet i morse och gav henne välling igen, och efter att bara he gett mig en skeptisk blick åt hon upp hela flaskan. Jippi! Nu är tanken att hon ska äta Välling morgon och kväll.

Vi kämpar vidare med smakportioner/smaksensationer men Alice älskar ju inte direkt mat, det har hon aldrig gjort. Redan på sjukhuset kämpade vi med maten och kaskadkräkningar. Men nu accepterar hon iallafall några skedar fruktpure, dessa smakportioner får hon numera i samband med våra måltider och när vi ätit klart får hon ersättning eftersom hon aldrig äter sig ens i närheten av mätt. Men det går framåt.

Underbara barn

Taggar

,

Dela

I fredags var vår lilla familj på Underbara barn mässan. Det var roligare i år när jag inte har foglossning. Fick med mig mer gratisprylar hem i år också och det är ju ett stort plus när inträdet är svindyrt. Det fanns en hel del bra mäss-erbjudanden också som jag såklart inte kunde låta bli. Geggamojja som är ett av mina favorit-klädesmärken för barn fanns på plats så där handlade vi en del. Alice fick en fleecefodrad mössa, en halkrage, strumpbyxor och strumpor från Geggamojja.

Fler saker vi köpte var två helt underbara prinsessklänningar för utklädningslek (som kommer lekas först om några år såklart), en prinsesskrona, en tomteluva och en tavla. Eftersom mässan var så bra så besökte jag den en gång till på lördagen tillsammans med Carro. Längtar redan till mässan nästa år!

Alice tyckte nog också att mässan var rolig eftersom hon fick sitta upp i vagnen hur mycket hon ville och ibland tog ju mamma och pappa upp henne för att larva lite.

Höstpynt

Taggar

,

Dela

Jag och Alice har skapat oss goda vanor äntligen. Vi tar långa promenader när vädret tillåter och det är faktiskt riktigt mysigt. Vi har verkligen sett hösten komma lite mer varje dag och jag känner hur mina egna krafter kommer tillbaka mer och mer. Jag trodde nog inte att kroppen skulle ta så här mycket stryk av att vara gravid, men sen går kanske inte alla på kryckor genom graviditeten och blir allvarligt sjuka i 2 månader efter förlossningen heller. Vi har i alla fall tagit en härlig promenad idag igen och jag måste säga att det faktiskt (jag kan inte fatta att jag säger det här) är skönt att graderna sjunkit lite ute. Antagligen är det jag som fortfarande är alldeles hormonell, men det är ju så sjukt varmt hela tiden. Normalt är jag lite frusen av mig så den här värmen är som en chock för mig.

På vägen hem stannade vi vid Björnis, vår lokala matbutik (Ja, allting häromkring heter någonting på Björn så min Björn är nog väldigt nöjd.) Där köpte vi en krans med hösttema att sätta på ytterdörren och några fina pumpor att pynta med. Så när vi kom hem så pyntade vi. Jag är nöjd och Alice är nyfiken, en bra kombination.

Sprutor

Taggar

Dela

Igår var vi på BVC och Alice fick sin andra omgång med sprutor. Först vägde och mätte vi henne, nu är hon 68cm lång och väger 7,8kg. Sen var det dags för sprutorna. Alice var jätte duktig och grät i princip bara när sprutorna var i benen sen blev hon väldigt fort glad igen när hon fick sin åsna (favorit gosedjuret), nappen och en mamma som pussade på henne. Skönt, för sprutorna var nog faktiskt värre för mig än för henne. Nästa besök på BVC blir först i december för 8månaders kontrollen.

Idag fyller min lilla prinsessa 6månader. Tänk att hon bara funnits i våra liv i 1/2år men ändå betyder mest av allt i hela världen för sin mamma och pappa. Den kärleken jag känner för henne är obeskrivlig, varje gång jag tittar på henne känns det som att världen stannar upp och jag känner total lycka. Hon har precis lärt sig att blåsa med munnen och ligger här på golvet och övar. Björn är överlycklig över att hon ibland när hon andas in lyckas säga pha-pha. Inte för att hon fattar vad hon säger, men lite sotis är jag allt. Mycket bubbel kommer det ur hennes mun numera iallafall. Hon lyckas nu också kräla omkring längre sträckor även om hon fortfarande inte riktigt kan kontrollera vart hon hamnar.

Höst

Taggar

, , ,

Dela

I helgen accepterade vi att hösten är här och ägnade hela helgen åt diverse höstfix. På lördagen åkte vi till landet (mina föräldrars landställe) för att ställa vår husvagn (som står på landet under sommaren) i vinterförvaring. Vi hyr in oss hos en bonde under vintern, så husvagnen får stå i en lada och mysa tills våren tittar fram igen. Så vi städade ur vagnen inuti, tömde toa och vatten. Lite höstmys han vi med ockå.

 

På söndagen var det trädgården hemma som behövde lite fix. Vi plockade ihop möbler och grillen, sen klippte vi häckar, plommonträd, vinbärsbuskar och den stickiga krusbärsbusken. Så nu står det 4 säckar med skräp här som väntar på att vi ska orka ta oss till tippen.

Känslor hos psykologen

Taggar

, , , ,

Dela

Jag var hos psykologen igen igår. Tiden går så fort när man pratar med henne, känns som att vi skulle kunna prata i timmar. Det bästa är att fokuset ligger på mig under hela samtalet och att jag i och med det inte behöver lägga någon energi på att lyssna till andras problem eller tidigare upplevelser. Det gör det mycket enklare att fokusera på mina känslor och upplevelser som var gårdagens ämne. Det viktiga är inte hur det faktiskt var utan hur jag upplevde det.

Vissa delar av förlossningen har jag en helt annan tidsuppfattning av än Björn. Jag upplevde exempelvis stunden när de sprang iväg med Alice som oändligt lång (kanske inte så konstigt?) medan Björn säger att det faktiskt var en kort stund de var borta. Vissa delar har jag inget minne från alls, vissa är väldigt luddiga eller flyter ihop, medan andra är glasklara.

Psykologen vill att jag ska berätta vad jag kände i olika situationer, oftast vet jag vad jag ska svara men ibland är det bara blankt. Exempelvis ville hon att jag skulle berätta hur det kändes när vi äntligen fick in Alice till oss. Jag kommer nästan inte ihåg någonting av det. Jag trodde trotts att vi fått Alice situation förklarad för oss och sett alla kopplingar i vårt rum att när vi väl fick in henne så skulle allt vara normalt och Alice vara frisk. Jag tror inte att man kan förberedas för sånna här saker för de är så ofattbara.

När vi fick in Alice var hon fortfarande kopplad till massa elektroder, saturationsmätare, matsond och grimma. Dessa gjorde det svårt att gulla med henne, att plocka upp henne för att gosa var ett stort projekt som innebar att personalen var tvungen att informeras ifall någon elektrod föll av och man var tvungen att vara två så att den ena kunde hålla koll på alla sladdar vid lyftet. Vi var också tvungna att dokumentera varje matning (mängd), blöjbyte (mängd, utseende) och ta tempen. Vi kände oss överrumplade och övergivna när vi fick in Alice.  Så då kopplade antagligen någon slags försvarsmekanism igång hos mig och blockade allt, därför kommer jag inte ihåg särskilt mycket från det som faktiskt var ett positivt framsteg för Alice.

I slutet kom vi in på existensiella frågor. Jag har väldigt många sånna just nu. Varför överlevde just Alice det här? Varför klarade just hon sig så bra medan andra barn har fått så allvarliga skador? Varför hände det här oss? Såklart kunde hon ju inte ge några svar på dessa frågor, men vi pratade om att det är ok att känna sorg över det vi missat och att få vara lite avundsjuk på dem som fått ”perfekta” förlossningar. Sånna här frågor blir också väldigt tunga när man själv eller någon kär faktiskt råkar ut för livshotande händelser.

Psykologen tror också att processerna med Patientnämnden och Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag blir så viktiga för mig för att det är något som jag kan fokusera på. Att jag på så vis ”slipper” tänka på vad som hände eftersom jag förväntar mig svar ifrån dem. Förhoppningsvis har jag fått svar ifrån dem innan nästa möte, då finns det säkert saker som jag behöver prata om.

Sjuklingar

Taggar

, ,

Dela

Alice och jag har åkt på en rejäl förkylning. Så idag har vi bara hängt hemma. I morgon måste vi dock ta oss ut en sväng eftersom jag fått en kallelse för cellprovtagning. Är faktiskt lite nervös inför resultatet. När vi inte lyckades bli gravida knaprade jag ju ett antal kurer av Pergotime. Pergotime har kopplats till en ökad risk för livmoderhalscancer. Jag ångrar absolut inte att jag tagit dem för de gav mig Alice, men lite nojjig är jag ändå.